Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efteråt - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
Mor har skickat bort den far vill ha hos sig och nu
förstår hon själv hur förfärligt det var. Men du Olle ska
gå mot en ny värld som är så stor att varken kärleken
eller döden är så olidliga som nu, ty människan ska
leva skyddad och innesluten i dess oändliga majestät
och... stod det svåra oroligheter i Skåne?
»... skall uppväcka dig på yttersta dagen ...» det var
för Dagmar ett eko från en sammanstörtad värld.
»Här var mellan ljuset och mörkret en strid
dock segrade ljuset för evig tid...»
Hon skulle önskat att Olles klara ljuva röst hade
sjungit med i en annan hymn, det nya universums hymn,
som ännu varken fått ord eller melodi.
Malte läste välsignelsen men inte som han brukade:
Herren välsigne oss, läste han, och bevare oss.
Nu skall han alltså tillkännage sitt möte. Stunden var
väl väld, det hade han rätt i. En del skulle följa honom,
ingen tvekan om det.
Men han stod där bara tyst med blottat huvud, inte
ett ord sade han. Hon väntade med spänning under
kransläggningen. Nu var den över, nu började folk gå. Nu
måste han samla dem innan de skingrades. Men han teg.
Det betydde att han givit upp.
Det betydde att också hon måste ge upp.
Kyrkogården tömdes fort. Folk hade inte lång stund
att växla om före mötet på Folkets hus, där
andelsföreningen skulle bildas. Deras intresse var redan i hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
