Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommer, och då skall du minnas din mors löfte och gå
i kloster.
— Märkvärdigt det där, sa jag. Jag går in på det
och väntar.
Han försvann och jag vaknade och glömde bort
alltsammans och anade inte att allt detta fördärvet skulle
börja med detsamma.
Någon tid därefter reste vi med greven och
grevinnan till Voronezj — en av smågrevinnorna som
var skevbent skulle bäras fram till några nya
undergörande reliker — och vi stannade i byn Kruty i
Eletskijkretsen för att fodra hästarna och jag somnade
vid vattningsstället, och återigen fick jag se den där
lille munken som jag gjort av med, och han säger:
— Hör på, Golovan, det gör mig ont om dig,
bed med detsamma herrskapet att du får gå i kloster —
de låter dig få det.
— Varför det då? säger jag.
— Jo, du får väl se, säger han, hur mycket ont du
annars får lida.
Kraxa du, tänkte jag, det är förstås för att jag
slog ihjäl dig, och därmed steg jag upp, och far och
jag hjälptes åt att spänna för hästarna och vi körde
vidare. Vägen här är förskräckligt backig och brant,
och på sidorna är stup där jag vet inte hur många
människor hade satt livet till på den tiden. Greven
säger också:
— Var försiktig nu, Golovan.
Ja, jag förstod nog min sak, och fast det ju är
kusken som håller i tyglarna och styr stånghästarna,
så kunde jag ändå hjälpa far min på många vis. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
