Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och jag är inte begåvad med vad som behövs för att
föda upp ett dibarn.
— Vad det beträffar, sa han, så skall jag köpa en
get som hjälper dig. Du mjölkar henne och på den
mjölken föder du upp min lilla flicka.
Jag funderade.
— Ja med geten skulle det nog gå förstås att föda
upp flickan, sa jag, men nog vore det väl bättre om
ni toge en kvinna till den där befattningen.
— Nej, tala inte om kvinnor med mig, sa han. De
bara ställer till med allt möjligt spektakel och inga
finns det heller att få, och ifall du inte samtycker att
bli dadda åt min flicka, så kallar jag genast på
kosackerna och säger till att de tar fast dig och leder dig
till polisen, och sen blir du skickad tillbaka. Välj nu
vad du vill: knacka sten igen i parken hos din greve
eller fostra upp min flicka.
Jag tänkte över. Nej tillbaka ville jag inte, och så
gick jag in på att stanna som barnsköterska.
Samma dag köpte vi en vit get med killing hos en
jude. Killingen stack jag ihjäl och husbonden och jag
kokade soppa på den, och geten mjölkade jag och
födde barnet på mjölken. Det var en liten, liten unge
och så ömklig och eländig, hon gjorde inte annat än
skrek. Min husbonde, hennes far, var polack till
börden och tjinovnik och aldrig höll han sig hemma, den
slarvern, utan var jämt ute och spelade kort med sina
kamrater, och jag satt där ensam hemma med den
lilla flickungen, och det var förskräckligt vad jag blev
dan med henne, för jag hade ju ingenting annat att
göra i långtrådigheten utan sysslade jämt med henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
