Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XI.
Vi uppmanade naturligtvis Ivan Severjanytj att
öka sin älskvärdhet med att förtälja också denna nya
ödesdigra episod i sitt liv, och han i sin godhet
hörsammade villigt och berättade följande om sin "sista
galopp".
— Vi hade från ett stuteri köpt stoet Dido, en ung
guldbrun fux, för officerssadel. Det var en underbart
vacker häst. Fint litet huvud, härliga ögon, öppna,
svarvade näsborrar, yvig man, bringan som en
skeppsakter mellan bogarna, smidig hals, benen i vita
strumpor, och så hon kastade dem!... Med ett ord, den som
är hästkännare och har något förstånd på skönhet han
kunde falla i förundran inför ett sådant djur. Mig föll
hon så i smaken att jag knappt vek ifrån henne i
stallet och inte gjorde annat än smekte henne, så
glad i henne var jag. Jag brukade själv rykta henne
och torka henne så stor hon var med en liten vit duk,
så att det inte skulle finnas ett dammkorn i
hårremmen, och jag rentav brukade kyssa henne mittpå
pannvirveln där den guldbruna luggen delade sig...
Just vid den där tiden pågick det två marknader på
en gång, den ena i L., den andra i K., och fursten
och jag skildes åt. Jag for till den ena och han till
den andra. Och bäst det var fick jag så ett brev ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vandring/0122.html
