- Project Runeberg -  Den förtrollade vandringsmannen /
118

(1929) [MARC] Author: Nikolaj Leskov Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tänkte jag, så att de förblir i behåll, och sen kan jag
ge mig ut som jag vill. Men jag var bara i ett sådant
beråd var jag skulle gömma de där pengarna. Så fort
jag hade lagt dem någonstans och gick ifrån stället
kom det för mig att någon skulle stjäla dem. Jag tvärt
tillbaka och gömde dem någon annanstans. Jag vet inte
var allt jag stoppade dem, på höskullar och i källare
och under takåsar och ännu många andra sådana där
otroliga gömställen, men knappt var jag därifrån
förrän jag fick för mig att någon sett var jag lagt dem
och ovillkorligt skulle ta dem, och jag vände tillbaka
och tog fram dem igen och stoppade dem på mig, och
återigen tänkte jag: nej nu kan det vara nog, det är
tydligen inte meningen att jag skall ställa min åhåga
till freds den här gången. Och så fick jag med ens en
tanke ifrån ovan: det är den lede som ansätter mig
med det här begäret, jag skall driva honom ifrån mig
i Guds namn. Och så gick jag i morgonmässan och bad
andäktigt, och när jag gick ut ur kyrkan fick jag se
Yttersta domen målad på väggen och borta i en vrå
pryglade änglar den lede i Gehenna med gissel. Jag
stannade och bad än andäktigare till de heliga änglarna,
men djävulen drev jag till rätt i synen med knytnäven
och spottade.

— Där fick du, sa jag, och för det kan du köpa
dig vad du vill.

Och efter detta kände jag mig alldeles lugn, och sen
jag styrt med vad jag skulle där hemma gick jag till
värdshuset för att dricka te. På värdshuset fick jag
se en vandrare stå bland gästerna. Det var den värsta
slarver till karl som tänkas kan. Jag hade sett honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vandring/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free