Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ansiktet och talgögd och inte kunde stå på benen
och jag sa:
— Ja det är klart att du är full.
Och han:
— Nå vänd dig nu för en minut mot helgonbilden
och läs Fader vår.
Jag vände mig om, och knappt hade jag läst Fader
vår med ögonen häftade på helgonbilden förrän den
druckna herrn återigen kommenderade:
— Nåå, titta nu på mig. Är jag full nu eller inte?
Jag vände mig om och fick se hur han stod där så
nykter som helst och smålog.
— Vad vill det säga? sa jag. Vad är det för knep
du har?
— Det är inget knep, sa han, det kallas för
magnetism.
— Förstår inte, sa jag. Vad är det för slag?
— Det är en särskild sorts vilja, sa han, som finns
inom människan och som man varken kan supa eller
sova bort, för den är given från ovan. Jag har visat
dig detta, sa han, för att du skall förstå att om jag
vill kan jag tvärt sluta dricka, en gång för alla, men
jag vill inte att någon annan skall börja i mitt ställe
och jag själv bli bra och förgäta Gud. Men vilken
annan som helst är jag villig att hjälpa, och på en
minut kan jag bota hans dryckenskapslast.
— Var då så snäll och bota mig, sa jag.
— Dricker du då? frågade han.
— Ja, svarade jag, tidvis till och med högst betydligt.
— Nå, var inte ledsen för det, sa han, då är du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
