Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jude, och om du också inte vore jude, så är det inte
mig beskärt att få läsa förböner för självmördare.
Vik ifrån mig och drag till skogs eller ut i ödemarken.
Efter den besvärjelsen gick han och jag somnade på
nytt, men nästa natt kom han tillbaka, uslingen, och
började sucka på samma vis. Jag fick inte sova i fred.
Det var omöjligt att stå ut, man blev alldeles slut.
Tvi för den rackarn, tänkte jag, finns det inte nog
utrymme för honom i skogen eller på kyrkbacken,
utan måste han nödvändigt komma och bryta sig in
hos mig i stallet? Nej här gäller det tydligen att hitta
på ett rejält medel mot honom. Och så andra dagen
ritade jag med kol ett stort kors på dörren, och när
natten kom la jag mig lugnt, för jag tänkte, nu
kommer han inte, men knappt hade jag somnat, förrän han
var där igen och bara suckade och suckade. Hela
den natten stod han där och skrämde mig, och på
morgonen, så fort det ringde till morgonmässan, sprang
jag upp och rusade i väg att klaga för
klosterföreståndarn, men på vägen mötte jag ringarn Diomed,
och han sa:
— Varför ser du så förskrämd ut?
— Det är så och så, sa jag, jag har inte fått vara i
fred på hela natten och nu är jag på väg till
föreståndarn.
Men broder Diomed han svarade:
— Bry dig inte om att gå till honom, föreståndarn
satte blodiglar i näsan i går kväll och nu är han
på värsta misshumör och kommer inte att hjälpa dig
alls i den här saken, men om du vill kan jag hjälpa
dig mycket bättre än han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
