- Project Runeberg -  Väninnorna. Berättelse för unga flickor /
133

(1912) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med Jacob Hiller. Men Anna hade förut för
henne omtalat morfaderns skeptiska sätt att
lyssna till hennes lovord över den unga
mannen; och han skulle inte våga sig dit ut, där
han ju för resten än så länge intet hade att
göra.

Och skulle han förlova sig med Anna?

— Ja, den tiden, den sorgen; och han fick
inte, nej, han fick inte förlova sig med Anna!
I värsta fall skulle Louise tala om för henne
hans uppförande under den sista tiden. Hon
skulle varna henne, innan det blev för sent.
Alltså bestämdes det, att påföljande söndag
skulle Louise och Anna följas åt för att
avlägga besök hos amiralen.

Det var en dag i april, en av dessa dagar
då våren tycks sväva i luften. Alla rännilar
började porla sakta, snön var borta och
åkerjorden låg med djupt violetta skuggor och
gassade i solen. Högt, högt uppe i den vitblåa
luften jublade redan en lärka, och Brunnsviken
glittrade som silver.

Då de två unga flickorna passerade vägen,
som går upp till stallmästaregården, tryckte
Anna Louises arm. »Här var det just! kommer

— 133 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaninnorna/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free