- Project Runeberg -  Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden /
40

(1872) [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

så vänligt och artigt ut, och jag vill, att det stackars
barnet skall känna sig gladt efter alla sina bekym-
mer," sade mrs March, i det hon lät orden följas af
handling. Men efter en enda blick drog hon sig
tillbaka med ett obeskrifligt uttryck, ty Amy och
ett ungt fruntimmer sutto ensamma i vagnen och
sågo ut som de alldeles försvunnit i det stora åkdonet,

"Spring Betty och hjelp Elsa att taga bort hälf-
ten af sakerna, som stå på bordet; ty det skulle se
för tokigt ut att sätta fram en lunch, för tolf perso-
ner åt en enda flicka," utropade Hanna, i det hon
skyndade sig bort till .de lägre regionerna, alltför
upprörd att ens-stanna för att skratta.

Amy kom in och var fullkomligt lugn och sär-
deles hjertlig mot den enda gäst, som hållit sitt löfte ;
den öfriga familjen, som hade dramatiska anlag, spe-
lade likaledes sina roller väl, och miss Eliott tyckte
dem vara mycket glada och trefliga menniskor, ty
det var omöjligt för dem, att alltid kunna bemästra
den skrattlust, som hade fått makt med dem.

Den omändrade lunchen försiggick under stor
glädje, ateliern och trädgården besöktes, konsten
afhandlades med hänförelse, Amy reqvirerade en ensit-
sig chäs (ack, i stället för den eleganta, sherry boun-
cen!) och åkte omkring med sin vän i grannskapet helt
lugnt till solen gick ned, då "sällskapet gick sin väg."

Då Amy kom in såg hon trött ut, men var lika
lugn som vanligt. Hon märkte att hvarje spår af
den olyckliga festen var försvunnet, utom ett miss-
tänkt veck omkring Hannas mungipor. "Du har haft:
vackert väder att åka uti i eftermiddag,’ sade mo-
dren lika vördnadsfullt, som om allatolf hade kommit.

"Miss Eliott är en mycket söt flicka och syntes
vara road, tyckte jag," sade Betty med ovanlig värma.

"Kan du skänka mig några af dina tårtor? Jag
behöfver verkligen några, ty jag har så mycket
främmande och kan icke göra sådana delikata tårtor
som du," sade -Margret -allvarsamt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vannerfjor/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free