Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
moiselle, om jag skall släpa min klädning i dammet
eller fästa upp henne?"
«Håll upp henne, då du går, men släpp ned
henne, då du kommer in. Det tager sig bäst ut på
dig, då hon släpar, och du måste lära dig att med
behag låta kjortlarne släpa. Du har inte knäppt hela
manchetten; gör det genast. Du skall aldrig se rik-
tigt klädd ut, om du inte är noga med småsaker, ty
det är de, som utgöra det förtjusande hela."
Hanna suckade och lyckades rycka knapparne
ur sin handske, då hon försökte knäppa manchetten;
men slutligen voro begge färdiga och seglade af och
sågo ut som "vackra målningar", sade: Elsa, just som
hon hängde sig ut genom fönstret för att se på dem.
«Snälla Hanna, nu får du lof komma ihåg, att
Chesters äro fint folk, derför vill jag, att du skall
göra ditt allra bästa i att vara älskvärd. Du får
inte göra hvarken någon af dina vanliga tvära an-
märkningar eller några andra besynnerligheter. Var
lugn, sansad och stilla — det ser fint och städadt
ut, och det måtte du kunna stå ut med i en qvart,’"
sade Amy, då de nalkades första stället, efter sedan
de varit uppe hos Margret och lånat hennes hvita
parasoll och blifvit mönstrade af henne, under det
hon höll ett barn på hvardera armen.
"Låt mig tänka efter — "lugn, sansad och stilla!
Ja, jag tror, att jag kan lofva detta, ty jag har i
pjeser utfört unga, tillgjorda damers roler, och nu
skall jag försöka hur jag kan lyckas. Du skall få
se, att jag har stor förmåga, derför kan du vara
lugn, mitt barn."
Amy såg nöjd ut, men den odygdiga Hanna
tog henne efter orden, och under första visiten satt
hon med hvarje lem i den behagligaste hvila, hvarje
veck föll väl draperadt och hon var lugn som ett
haf om sommaren, kall som en snödrifva och tyst
som en sphinx. Förgäfves gjorde mrs Chester anspel-
ningar på hennes "förtjusande roman" och misserna
Chester gjorde försök att få ett samtal igång genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
