Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ville jag ej plåga honom med att begära, fastän jag
så väl behöft litet blommor."
ssÅD, Hanna, hur kunde ni tro, att ni skulle
behöfva begära en sådan sak? Blommorna tillhöra er
lika mycket som mig; dela vi inte alltid hälften hvar
utaf allting?" frågade Laurie med en ton, som alltid
gjorde Hanna taggig som en törnbuske: |
«Åh, min Gud, det vill jag välicke hoppas! Om
jag skulle ha hälften utaf en mängd af edra saker,
så skulle det alls icke behaga mig. Men nu få vi
inte längre stå här och prata; jag har lofvat att hjelpa
Amy, gå derför och gör er riktigt fin. Om ni ville
vara så innerligt snäll och låta Hayes gå till Amy
med några vackra blommor, så skulle jag välsigna
er för evigt."
ssKunde ni ej göra det nu?" frågade Laurie så
inställsamt, att Hanna med ogästvänlig hastighet släng-
de igen porten midt för näsan på honom och ropade
genom spjelorna : "Gå er väg, Laurie, jag har brådtom!’"’
Tack vare konspirationerna, så vände sig också
bladet på qvällen, ty Hayes skickade upp en hel -
massa med blommor och en särdeles väl ordnad korg,
som skulle stå midt på bordet. Hela Marchska fa-
miljen kom dit, och det var icke förgäfves, som Hanna
uppbjöd all sin förmåga, ty menniskorna kommo icke
endast dit, utan de stannade och skrattade åt hennes
nonsens, beundrade Amys smak och hade synbarligen
mycket roligt. Laurie och hans vänner kastade sig
tappert in i brechen, köpte upp alla buketterna, höllo
sig ständigt omkring bordet och gjorde detta hörn
till den lifligaste platsen i hela rummet. Amy var
— m i sitt element, och af tacksamhet, om ej för någon-
ting annat, var hon så qvick och behaglig som möj-
ligt — hon hade just då kommit till den slutsatsen,
att dygden likväl alltid belönar sig sjelf.
Hanna uppförde sig med exemplarisk belefvenhet,
och så snart Amy väl blifvit omgifven af sin heders-
vakt, gick Hanna omkring i salen och snappade upp
åtskilligt sqvaller, som upplyste henne om orsaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
