Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—
165
sin blick och sin rodnad, ty oaktadt sin tankspridd-
het, observerade professorn långt mera än hvad folk
trodde. Han visste, att Hanna skref och hade ganska
ofta träffat henne på tidningskontor, men som hon
aldrig vidrörde detta ämne, gjorde han inga frågor,
trots sin lifliga önskan att få se hennes arbeten.
Men nu föll det honom in, att hon skref saker, hvilka
hon skämdes att erkänna och det oroade honom.
Likväl sade han icke till sig sjelf — som många
menniskor skulle hafva gjort — "den saken angår
mig ej, och jag eger icke rättighet att blanda mig
deruti;" utan han kom blott ihåg, att hon var ung
och fattig och en flicka, som var långt borta från
moderskärlek och fadersvård; och han drefs att rädda
henne utaf en drift, som var lika snabb och naturlig,
som den, hvilken skulle drifvit honom att räcka ut
sin hand för att rädda ett litet barn ur en dam.
Allt detta for i ett ögonblick genom hans själ, men
icke ett spår deraf visade sig i hans ansigte, och så
snart tidningen var bortlagd och Hannas nål påträdd,
var han i stånd att helt naturligt, men mycket all-
varligt säga: "Ja, ni gjorde rätt, som icke ville se
på jp-anschen. Jag kan ej uthärda den tanken, att
unga goda flickor skola se sådane saker. De kunna
roa somliga menniskor, men jag ville långt hellre ge
mina gossar krut att leka med än det der vidriga
skräpet. 2
"Allt är kanske ej så dåligt — blott dumt, som
ni vet; och om det fins de, som vilja ha det, så kan
jag ej se något ondt uti att förse dem dermed.
Många ganska aktningsvärda personer hafva skaffat
sig en hederlig utkomst genom alt skrifva, hvad man
kallar sensationsromaner," sade Hanna, i det hon
så hårdt strök ned rynkorna, att det blef små skåror
för hvar gång hon drog ned nålen.
"Det är många, som vilja hafva whiskey, men
Jag tror inte att hvarken ni eller jag skulle vilja
sälja sådant. Om de aktningsvärda personerna visste
hvilken skada de göra, skulle de icke tycka, att deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
