Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
som förvånade honom eller svek hans förväntan, men
mycket att beundra och gilla; ty om man förbisåg
en smula tillgjordhet i tal och sätt, var hon så liflig
och behaglig som någonsin, men tillika fullkomnad med
detta obeskrifliga något i klädsel och hållning, som
vi kalla elegans. Hon var nästan fullt utbildad för
sin ålder och hade fått en viss aplomb i både kon-
versation och hållning, som kom henne att se ut som
en verldsdam i långt högre grad än hon var, men
hennes gamla obetänksamhet framskymtade då och
då, hennes starka vilja var ännu densamma, och
hennes medfödda uppriktighet var ej anstucken af
den utländska polityren.
Laurie upptäckte icke allt detta, medan han såg
henne mata påfåglarne, men han såg nog för att
känna sig nöjd och intresserad och förde med sig
derifrån en liten vacker tafla af en ung flicka, som
med strålande ansigte stod i solskenet, hvilket fördel-
aktigt framhöll den milda blå färgen på hennes kläd-
ning, den gyllene glansen på hennes hår och gjorde
henne till :en framstående figur i den behagliga
scenen.
Just som de kommo upp på stenplatån, som är
ötverst på kullen, viftade Amy med handen, liksom
hon bjudit honom vara välkommen till hennes favorit-
ställe, och sade, i det hon pekade än hit än dit:
"Kommer ni ihåg katedralen och Corson, huru
fiskrarne draga upp sina nät 1 viken, och den vackra
vägen till Villafranca, Schuberts Tower, just här
nedanför och, framför allt, den der fläcken långt ut
i hafvet, som, efter hvad de säga, skall vara Corsika?"”
"Ja, det mins jag; det är icke mycket förändradt,"
svarade han utan hänförelse.
«Hvad skulle inte Hanna vilja betala för en
sådan utsigt, som på denne berömde punkt!” sade
Amy, som kände sig vid särdeles gladt lynne och
vär ifrig att äfven få se honom glad.
«Ja, var allt hvad han svarade, men han vände
sig om och ansträngde sina ögon för att se den ö,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
