Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Hvad kunde Hanna under sådana omständigheter
göra annat än artigt helsa på honom och bedja honom
vara välkommen? Ifall hon var trött vid hans visiter,
dolde hon sin trötthet med utmärkt skicklighet och
lagade alltid, att det skulle bli kaffe till qvällen,
"emedan Fredrik — Jag menar mr Bhaer — icke
tycker om te."
Andra. veckan visste alla mycket väl hvad som
försiggick, fastän hvar och en försökte se ut som om
han varit sten-blind — för förändringen i Hannas
ansigte — ingen frågade henne hvarför hon sjöng, då
hon arbetade, kammade om sig tre gånger om dagen
och blef så blomstrande efter sin aftonpromenad; ingen
tycktes på minsta vis misstänka, att professor Bhaer,
under det han talade filosofi med fadren, gaf dottern
lektioner i kärlek.
Hanna kunde icke ens förlora sitt hjerta på ett
passande sätt, utan försökte allvarsamt att qväfva sina
känslor, och då detta misslyckades henne, förde hon
ett något upprördt lif. Hon var dödligt förskräckt
öfver att bli utskrattad, för det hon gaf vika, efter
sina många häftiga försäkringar att vilja förbli oberoende.
Laurie utgjorde i synnerhet hennes förskräckelse ;
men tack vare hans stälning som nygift, äkta man,
uppförde han sig med berömvärd anständighet, och
kallade aldrig öppet mr Bhaer «en präktig gammal
karl", icke heller syftade han på minsta sätt på Han-
nas förbättrade utseende eller uttryckte ringaste för-
våning öfver att se professorns hatt nästan hvar afton
ligga på Marchs salsbord. Men i hemlighet fröjdade
han sig åt och längtade efter den tid, då han skulle
kunna gifva Hanna en servis, på hvilken funnos en
björn och en knölpåk, såsom ett passande sköldemärke.
Under fjorton dagars tid kom och gick professorn
med en älskares regelbundenhet, sedan uteblef han
tre hela dagar utan att på något sätt låta höra af
sig — ett uppförande, som kom alla att se allvarsamma
ut och gjorde Hanna först tankfull, sedan — ack, så
romantiskt! — mycket stygg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
