Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Här ligger hennes hårband än
Och ett par balskor, som
Hon dansat ut för längese’n
När riddarn ändtligt kom.
Solfjädrar, nipper och en korg
Med blommor. — Allt en del
Haft uti hennes fröjd och sorg;
Allt vittnar om en själ
Jungfruligt ren, fastän som brud
Hon hört en mild refräng
A£ bröllopsklockans skära ljud
I sommarns stilla regn.
"Det är mycket dålig poesi, men jag kände det,
då jag skref det för en tid sedan, då jag var mycket
nedslagen och ensam och hade gråtit en god stund
på en traspåse. Jag trodde aldrig, att mina verser
skulle gå dit, der de kunde berätta historier," sade
Hanna och slet sönder versarne, som professorn hade
gömt som en skatt.
"Ja, låt dem fara — de hafa gjort sin pligt —
och jag vill ha nya, då jag läst hela den bruna
boken, hvari hon förvarar sina små hemligheter,"
sade mr Bhaer med ett leende, under det han med
ögonen följde bitarne, som flögo bort med vinden.
"Ja," tillade han allvarsamt, "jag läste detta och
tänkte för mig sjelf: "Hon har någon sorg, hon kän-
ner sig ensam och öfvergifven, hon skulle finna tröst
i en verklig kärlek". Jag hafa ett fullt hjerta, fullt
för henne och jag skall fara dit och säga: "Om detta
icke är en alltför ringa sak att gifa för hvad jag
hoppas att få, så tag det i Guds namn."
"Och så kom du och fann, att det icke var för
ringa, utan just den dyrbara sak, som jag behöfde,"
hviskade Hanna.
"Först vågade jag icke tro detta, så innerligt
ditt välkomnande än var. Men snart började jag
att hoppas,’ och då sade jag: "jag vill hafa henne,
om jag än skall dö derför", och det vill jag ock!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
