Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
dem alla? Och dock avundades han dem. Det föll
honom in, att han ju också kunde taga livet från
den glada sidan — det var hans innersta önskan
att likna dessa människor — och han förargade sig
över sin egen missmodighet. Han beslöt vara glad.
Men så ljöd musiken åter från den stora salen, och
alla rusade i väg för att dansa.
Horstmann stod pä sin gamla plats, lutad mot en
av pelarna. Golvet gungade under de dansandes
fötter, par efter par ilade förbi honom, snart flöt allt
samman för hans stirrande blick. Där skymtade
plötsligt Annas pärldiadem. Hon dansade med en
spansk riddare, huvudet höll hon lätt böjt, omkring
läpparna svävade det ljuvaste leende, medan de
strålande ögonen gledo över mängden, det såg ut, som
om de göto sin glans över hela omgivningen, men
då hon valsade förbi Horstmann, lyfte hon stolt
huvudet, så att hans blick icke kunde möta hennes.
Och harmen sköt åter upp i hans sinne. Vad
skulle detta betyda? Hade Bert förlöjligat honom
för henne Visste hon icke, vad han i afton skulle
säga henne? Nu hade hon satt sig, med sin lilla
fina näsduk torkade hon sina kinder och sin panna.
En ny kavaljer närmade sig redan hennes stol, men
då banade sig Horstmann skyndsamt väg emot
henne. Hon lyfte huvudet, och då hennes blick föll på
Horstmann, syntes ett mörkt uttryck i hennes ansikte.
Men ett ögonblick därefter log hon älskvärt mot
honom.
— Vill ni inte dansa med mig?
— Jag har ju sagt er, att jag icke kan dansa. Men
jag önskar tala med er.
— Gärna, så låt oss tala litet med varandra. Vad
tycker ni om festen? Är den icke storartad? Den
som levat i Venedig i den lyckliga tiden! Den gången
förstod man att roa sig — varje dag förflöt i glädje
och fest —. Men ni ser så allvarlig ut, rör sig inte
ert rhenska blod i er?
— Åh jo–
— Jag är ingen rhenländare.
— Jag står här i mina egna tankar.
— Dem gör ni bäst i att jaga pä flykten! Nu skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
