Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
ja alla spetsarna -i Düsseldorf blevo nedsablade, så att
det förslog. De voro slynglar och bovar allesamman.
Han skulle säkert ha fått ett par månaders fängelse,
om han hade varit tillräknelig. Men nästa dag bar
han sig åt som en rasande hemma, det påstås, att han
hotade sin hustru med en kniv, och så kom doktor
Zim-mer med ett par handfasta karlar, som övermannade
honom, och fick honom transporterad till Grafenberg
— men kom nu, egentligen är det oförskämt att bjuda
folk rhenskt vin, när man skall spela, men —
Han trängde sig fram till bordet, grep med sina
långa fingrar en skorpa och var snart ytterst upptagen
med att äta och dricka. Målaren, vilken
tjänsteflickan bjöd ett glas vin, kom att stå vid sidan av fru
Horstmanns styvdotter, som han i all hemlighet
betraktade. De bruna flätorna, som i all enkelhet voro
virade om huvudet, den gröna klänningen, de runda,
icke särskilt välvårdade händerna, hela den lilla, satta
varelsen röjde en vänlig naturlighet. Ansiktet hade
ett påfallande barnsligt uttryck. Livet hade
synbarligen inte för henne varit rikt på sensationer, men det
fanns i hennes blick något moderligt och tankfullt, som
man ofta finner hos unga människor, vilka äro vana
att leva tillsammans med gamla och svaga. Vacker var
hon visserligen inte, men hon tilltalade målaren pà
grund av den kontrast hela hennes väsen och hållning
stod i till det övriga blaserade och förfinade
sällskapet. Hon påminde honom om en ung, holländsk
fiskarflicka, sam ofta hade suttit modell för honom.
Då och då sågo de båda unga människorna på
varandra, som om de hade haft lust att tala med
varandra. Omsider sade Fernow:
— Jag hör, att ni blott en kort tid varit i
Düsseldorf.
— Det är tre veckor sedan jag kom hit, det är
första gången jag är med i ett stort sällskap.
— Var bodde ni då förut?
— I Eisenach, där min mormor har ett litet hus.
— Det skall visst vara mycket vackert i Eisenach?
— Åh, det beror helt och hållet på hur man tar det,
svarade hon smått brydd. Min mormor har i många
år varit klen. Ilon måste nästan alltid ligga till sängs,
Vansinnig eller icke?
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
