Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Sakta och tonlöst kom hans svar:
— Tyst, tyst, jag vill inte höra sådant prat! Du
har ingen tillbörlig aktning för din man. Från och
med nu skall jag lära dig, hur du skall uppföra dig.
Horstmann tillkallade därefter tjänarna och
förklarade att de måste sluta, enär man ej längre tänkte
föra ett stort hus Anna blev rasande:
— Det får inte ske! Hur kan det falla dig in att
avskeda alla våra tjänare? Jag kan inte sköta
huset med en jungfru!
— Innan du blev gift, hade ni inte fler. Dessutom
behålla vi Meves, som väl också skall göra något.
— Ja, men det är dock alldeles omöjligt att kunna
hålla detta stora hus i ordning med endast en
människa.
— Hela första våningen skall avstängas. Då vi ej
bjuda främmande, behöva vi ej mottagningsrum.
Lotte kan också hjälpa till med det husliga arbetet.
Hon är inte van att sitta med armarna i kors.
Anna försökte komma med nya invändningar, men
han avbröt henne skarpt med orden:
— Tyst! Jag tål inga motsägelser.
Därmed ringde han och sade till den inträdande
tjänaren:
— Jungfrun skall strax göra i ordning min säng i
fruns sovrum, där jag hädanefter sover.
Anna hade satt sig ned. Blek och förfärad stirrade
hon framför sig. Horstmann kom bort till henne och
sade med hes, dämpad röst:
— Nu börjar ett nytt regemente. Tills i dag har
jag varit en åsna, som du gjort narr av. Från och
med i morgon är du en lydig hustru, vilket du lovade
att vara, då vi blevo vigda.
Utanför pep och dånade novemberstormen, medan
regnet plaskade mot husets murar. En namnlös
ångest bemäktigade sig Anna. Ett ögonblick tänkte hon,
att hon nästa dag genast skulle skynda till doktorn
för att få sin man inspärrad på någon anstalt för
sinnessjuka. Men hon uppgav snart denna föresats.
Hon kände sig i denne mans makt, var kuvad, medan
han gick omkring och släckte ut ljus och lampor.
Olyckans skuggor omgåvo henne, svart och tröstlös fö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
