Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
slutade alltid med, att Alice lånade en större eller
mindre summa av Anna. Men kaptenen själv gick i
större stil. Så kom han till exempel en dag och
begärde 20,000 mark av sin svägerska. Han skulle nog
återbetala dem efter hand. Som säkerhet erbjöd han
henne sitt livförsäkringsbrev. Anna blev till en början
förbluffad över hans fräckhet, men det slutade med att
hon gav efter.
En dag vid frukosten yttrade Anna, full av mörka
aningar till modern:
— Han kommer tillbaka, det är lika säkert som att
två och två är fyra.
— Sliddersladder, väste den gamla och rev med
naglarna bitar ur kanten på börstidningen. Tig nu
stilla. Jag skall arbeta.
— Du är ytterst älskvärd, mamma. Och jag måste
säga, att du arbetar på ett besynnerligt sätt. Det
var visst bättre både för dig och mig, om du vilade
dig. Man kan både skratta och gråta över, att du bryr
hjärnan både dag och natt för att så fort som möjligt
få gjort slut på mina pengar.
— Gör du mig förebråelser, Anna?
— Nej, jag gör dig inga förebråelser, men jag
finner helt enkelt saken komisk. Du sitter i en dräkt,
som inte en lumpsamlare skulle vilja ha, du äter som
en liten fågel och ändå förbrukar du fler pengar än
hela det övriga hushållet kostar.
Förskräckt såg fru Diisbach på dottern. Ville
denna kanske blanda sig i hennes affärer.
— Jag har haft otur på sista tiden. Jag önskar
att du en smula förstode dig på börsaffärer. Om du
bara ville sätta dig in i saken —
— Tack, det tänker jag allt akta mig för!
■— Ty då skulle du begripa att det är en olycka att
förlora. Och att det måste ske en och annan gång.
— Det förefaller som om det hände dig rätt ofta.
— Det är inte alls fallet, svarade den gamla häftigt.
Anna, du måste tänka på, att jag spekulerar för din
skull. När Horstmann är död och Lotte blivit myndig
är du hänvisad till att äta nådebröd hos henne. Men
innan dess skall jag ha fördubblat din förmögenhet.
— Ack, låt oss inte tänka på framtiden, svarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
