Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
kunde endast bli än mera tröstlös. Den enda utväg,
hon hade, var en dosis morfin, så stor att hon aldrig
vaknade mera. Hon ryckte till, ty hon hade med ens
kommit till att tänka på Bert. Hur var han måntro
till mods. Led han också av samvetsförebråelser.
Åh-nej, dylika ting var han förskonad ifrån. Han skulle
helt visst skratta som en okynnig pojke, som håller på
att begå ett elakt streck.
Som skick var i Düsseldorf höll fru Horstmann öppet
hus under de tre fastlagsdagarna. Vem som helst
hade tillträde till hennes hem och i skydd av masken
kommo ofta personer, som knappast kände henne till
utseendet. De drucko champagne, åto kakor och
underhöl-lo sig med damerna samt drogo sig därefter tillbaka
utan att någon visste, vilka de voro. I dag skulle Anna
allra helst ha varit alldeles ensam, men eftersom hon
i går hade inbjudit alla sina bekanta, måste hon
naturligtvis spela den gästfria värdinnan.
Anna hade skrivit och bett Bert komma, men intet
svar hade anlänt, då hon vid femtiden på eftermiddagen
började kläda sig. Hon sminkade sig och snörde på
sig Watteaudräkten. Nu måste hon skynda sig, ty
dörrklockan hade ringt flera gånger. Dehwitz ropade, att
hon strax måste komma ned. I trappan mötte hon
sin mor, som ville gå ned i salongen i morgonskor,
smutsig, otvättad och ruvsig i håret. De kommo i
ordväxling, men modern vidhöll att hon ville vara
med, ty hennes vän och bankir Schöbel hade lovat
komma.
— Den där har sannerligen varit dig en dyrbar
vän, mumlade Anna.
— Vad! Skall du också göra mig nervös. Akta
dig, eljest kunde något inträffa. Jag är inte hågad
att tåla förebråelser. Jag skulle verkligen vilja
veta, vad som blivit av dig, om du inte haft mig.
— Men, Herregud, skrik då inte så rysligt. Tig,
annars stänger jag dig inne på ditt rum.
Anna ilade nedför trappan. Tamburen var full
av människor, som hälsade på frun i huset med
högtidliga bugningar.
Beständigt kommo nya, i maskeraddräkter utstyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
