Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna ägna mig åt prosaiska skrifgöromål. Numera
gör det mig ondt, att så förhöll sig. Denna lyckliga
tids fröjder skulle visserligen, trots alla
dagboksanteckningar, nu vara försvunna, dess ljufva minnen
förbleknade, men ett återsken, en svag spegelbild däraf
skulle jag då haft i min dagbok. Men nej,
dagboken är tyst i detta fall. Min sorg, mina smärtor, mitt
kval och mitt ve, mina missräkningar och mina
grusade förhoppningar... för detta allt har jag haft
rum i min dagbok och beledsagat dem med en hel
liten här af verop, tankstreck och utropstecken. Allt
hvad bedröfligt jag uppleft, all sorg jag haft, allt
ledsamt, som mött mig på min lefnadsbana... detta
allt har jag med omsorgsfull noggrannhet antecknat för
eftervärldens räkning; men mitt lifs ljufva stunder,
dem har jag förbigått med tystnad. I mitt hjärta hyste
jag icke någon stolthet öfver min lycka, högmodades
icke däröfver, ja, jag anförtrodde den icke ens åt
min förtroligaste vän... dagboken. Men lidandet
och sorgen uppfattade jag liksom ett slags förtjänst
och därför prålade jag med dem på dagboksbladen.
Huru troget afspegla icke dessa röda häften alla de
afdelningar i mitt lif, då jag befann mig i ett eller
annat sorgligt läge. Men de blad, på hvilka
glädjedagarne borde skildrats, förblefvo hvita och icke en
enda bokstaf står att läsa på dem. Detta var dock
att handla enfaldigt. Det är alldeles som om en
promenerande person, hvilken önskar medföra till
hemmet minnen från sin vandring, började insamla bland
de ting, han finner på vägen, endast det fula och
vederstyggliga, eller som om en botaniserande
yngling ville i sin portör samla törnen och tistlar, men
gå förbi alla blommor. Eller som om en naturkunnig
ville under sin vandring fylla sin ränsel med maskar,
grodor och torndyflar, men förakta dagsländor och
fjärilar!
Men en enda sak är ännu tydlig och klar för mitt
minne, denna, att det var en härlig tid, på samma,
gång en fésaga och en dröm. Jag ägde då allt hvad
härligt, ett kvinnohjärta kan önska sig: kärleks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
