Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så högt öfver oss och äro oåtkomliga för vårt
förstånd.»
»Jag måste tiga. Du kan hafva rätt. Det gagnar
till intet att tänka och grubbla... Sedan någon tid
har jag börjat betvifla riktigheten af den öfvertygelse,
jag fordom ägde i dessa ting, och detta förorsakar
mig lidande och smärta. Om jag förlorade min tro
därpå, att det var både nödvändigt och för
fosterlandet fördelaktigt att börja detta krig, skulle jag
aldrig kunna förlåta dem, som...»
»Ah!... Du talar om Louis Napoleon! Ja, han
är verkligen en ränksmidare.»
»Han eller någon annan. Det inverkar icke på
själfva sakförhållandet. Jag önskade vara fullt och
fast öfvertygad därom, att det i själfva verket icke
varit människor, som vållat detta krig, att det
utbrutit af sig själft, liksom nervfeber,
skarlakansfeber...»
»Så exalterad, så öfverspänd du är! Låtom oss
tala förnuftigt, och hör nu på mig med lugn! Inom
kort tager kriget slut och våra män vända åter till
hemmet och oss såsom ryttmästare... Jag skall då
söka öfvertala min Ludvig att begära fyra eller
kanske sex veckors permission och resa med mig till
någon badort. Det skall göra honom godt efter alla
de utståndna strapatserna, och äfven mig skall det
rekreera efter all denna olidliga värmen, all denna
ledsnad och ångest. Du får nämligen icke tänka,
att icke äfven jag känner mig ängslig. Möjligen kan
det ju vara Guds vilja, att någon af mina kära skall
stupa på ärans fält... och om det än måste anses
vara en skön och härlig död, en afundsvärd död för
kejsare och fädernesland...»
»Du förer ett språk som den första bästa
arméorder.»
»Det vore i alla händelser gräsligt... det skulle
sönderslita mitt hjärta... Och tänk blott på vår
stackars mamma, om någonting skulle drabba Gustaf
eller Karl!... Men låtom oss nu inte tala mera
därom!... Alltså, för att vederkvicka oss efter all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
