Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalerna...» »För min del är jag alldeles
främmande för dessa tilldragelser. Jag var vid den tiden
beordrad åt ett helt annat håll... Alltså berätta!»
En sådan uppmaning kunde min far aldrig
motstå. Han tyckte sig vara en mycket viktig person,
då han kunde afgifva en berättelse om saker, som
voro för hans åhörare alldeles obekanta.
»Nåväl då... jag skall så göra. Hupfauf tillhörde
Tyrolerjägarnes regemente och var själf tyrolare. Den
bragd, som skaffade honom så stor berömmelse, var
i sanning underbar. Bättre skytt har aldrig fattat
tag i ett mausergevär. Han var vida öfverlägsen
själfva Wilhelm Tell. Ingen målskjutning af betydelse
hölls utan att han var med och alltid framstod han
såsom nummer ett. Sällan förfelade han pricken. Nu
skall du få höra! Hvad företog sig denne man, då
upproret i Milano bröt ut? Jo... du!... han
anhöll hos vederbörande om tillåtelse att med fyra
utvalda kamrater få stiga upp på domkyrkans höga
tak och därifrån beskjuta rebellerna. Nå... hans
anhållan blef genast bifallen. De fyra andra, hvilka
samtliga voro beväpnade med studsare, hunno icke
med annat än att utan afbrott ladda sin skjutvapen
och räcka dem åt Hapfauf. På detta sätt gick knappt
en sekund förlorad för honom. Han lyckades
besitta mig, skjuta ned icke mindre än nittio italienska
banditer, den ene efter den andre.»
»Huru afskyvärdt!» utropade jag. »Hvar och en af
dessa stackars ihjälskjutna nittio italienare, på hvilka
han siktat från sin höga och jämförelsevis trygga plats,
hade en moder eller någon annan därhemma, som han
älskade, och som genom detta rysliga dåd förlorade sitt
enda stöd här i världen.»
»Hvarenda en bland dem var en fiende! Besinna
detta, mitt barn! Det förändrar hela saken.»
»Alldeles riktigt anmärkt!» inföll doktor Bresser.
»Så länge begreppet fiendskap icke blifvit utrotadt ur
människornas medvetande, så länge kunna
humanitetens bud icke tillgodoses, ej heller humaniteten själf
vinna burskap i våra samhällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
