Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3°4
ohygglig tafla är denna: man har i en bondgård
samlat ett hundratal sårade samt förbundit och
förplägat dem. De arma soldaterna äro glada öfver att
nu vara räddade. Så kommer plötsligt en granat,
som sätter husen i brand... Inom en minut stå alla
byggnaderna i ljus låga. Det skrik, nej, rättare
uttryckt, det vrålande, som tränger ut från denna
fört vif lans här och i sin vansinniga smärta öfverröstar
allt annat, kan aldrig glömmas af en person, hvilken
en gång hört det... Ve mig!.... Ej heller jag
förmår någonsin glömma det, ehuru jag icke
någonsin hört det, ty under regementsläkarens målande
skildring föreföll det mig åter, som om min egen
Fredrik varit ibland dessa olyckliga... det förekom mig,
som om jag igenkännt hans röst och hört hans skrik
från det förfärliga, brinnande huset.
Doktorn afbröt sin skildring och yttrade med
hjärtligt deltagande:
»Ni mår illa, min fru... Kanske har jag satt
Edra nerver på ett alltför hårdt prof?»
Men jag tyckte mig icke ännu hafva hört och
erfarit tillräckligt. Jag längtade efter att få höra ännu
mera. Jag ville, då nu tillfälle erbjöd sig, förvärfva
så fullständig kännedom som möjligt om de
förhållanden, jag gick till mötes.
Den välvillige doktorn fortsatte:
»Allt hvad jag nu har för Er skildrat är ju
förfärligt, men likväl måste jag tillstå, att det existerar
någonting ännu mera förfärligt än detta; jag menar
’slagfälthyenans uppträdande och hennes härjningar.
Ni vet måhända icke, hvad ett sådant djur är?
Nåväl, jag skall försöka beskrifva det.
Slagfälthye-han går icke på fyra ben... alltså på endast två.
Med andra ord, det är en varelse i mänsklig gestalt,
men på samma gång är det ett odjur, hvilket har
förmågan att på långt håll vädra, hvar lik finnas. Och
sedan detta vidunder fått kännedom därom, begagnar
hon sig af nattens timmar för att smyga omkring på
slagfältet, luta sig ned öfver döda och lefvande samt
först plundra deras fickor och sedan slå ihjäl dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
