Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
335
nästa mönstring (den 18 augusti) låta icke allenast
senaste årets elever, utan äfven dem, som ännu hade
tvåårig kurs kvar, genast träda i aktiv tjänst och
skicka dem ut i kriget. Denna förhoppning väckte
hänryckning i den unge hjältens hjärta. Att få komma
direkt från krigsakademien ut i det verkliga kriget...
o, hvilken fröjd, hvilken fördel! Ungefär samma glädje,
som en pensionsflicka känner, då hon får komma ut
i världen — får bevista den första stora balen. Flickan
har lärt sig dansa. Gossen har nödtorftigt lärt sig
fäkta och afskjuta ett eldvapen. Hon trängtar efter
att få vid orkesterns berusande toner, iförd en
bedårande toilett och vid skenet från strålande ljuskronor
visa sin konst. Och han längtar icke mindre efter
den prydliga, lysande uniformen och de scener, som
man skulle kunna kalla »den stora kanonkottiljongen».
Och naturligtvis var vår far i hög grad förtjust öfver
sonens krigiska stämning och militära hänförelse.
När Otto fortfarande klagade öfver, att freden
var så hotande nära, genmälde min far:
»Var bara lugn, min tappre gosse, min icke
vansläktade son!... Var blott lugn! Du har framför
dig ett långt lif. Och om det än nu skulle blifva
slut på detta fälttåg, så dröjer det i alla händelser icke
länge, innan vi börja ett annat.»
Och när min far yttrade sig på detta sätt, teg
jag visligen, för att icke väcka split och missnöje.
Jag fortsatte studerandet af den tidning, som jag hade
i handen, och naturligtvis var den som vanligt proppfull
af skildringar från krigsskådeplatsen.
»Här står», yttrade jag efter en stund, »en
intressant artikel, författad af en läkare, som medföljt vår
här under återtåget... Önsken I, att jag skall läsa
den högt?»
»Återtåg!» utbrast Otto med pojkaktig hetta» jag
vill hälst undgå att höra talas om något återtåg. Men
om där står något rörande våra truppers framsteg,
så...»
»I själfva verket», sade nu Fredrik, »är det ägnadt
att väcka förvåning, att man vill berätta utförligt om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
