- Project Runeberg -  Vapensmeden (Hägringar från reformationstiden) /
61

(1912) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru Lars vardt auktoritet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förklarade, att påfven var ofelbar, och tillbakavisade
mild och sorgsen, men bestämd ton, hennes vidare
frågor. Hon vände sig till sin man, efter hvars meningar
hon vanligen rättat sig både af tillgifvenhet och af
pliktkänsla. Men den auktoritet han ditintills af henne
åtujutit förlorade han nu alldeles. Han såg nästan
misslynt ut öfver att hon stört honom med slika spörsmål,
och sedan han talat till punkt - och det dröjde länge,
innan han den gången hann till punkt - hade hon det
intryck, att hans tal bestått af fyra delar, som hon icke
kunde sammanfoga till ett helt. Dessa fyra delar voro:
1) en med för honom ovanlig häftighet framförd filippika
mot aflatskrämeriet och mot föreställningen, att
syndaförlåtelse kunde vinnas genom gärningar, som icke
härflutit ur ett Gud hängifvet sinnelag; 2) därefter ett varmt
loftal öfver Martinus Luther, som vill rädda oss ur denna
själsfördärfvande villfarelse; 3) därefter en fördömelse
öfver Luther, som lämnat åsido den heliga skrifts och
den allmänneliga kyrkans lära om mellantillståndet och
därigenom gjort Gud till den förfärligaste tyrann, som
dömer hedningarne för deras oförvållade okunnighet om
kristendomen, och barnen, som utan döpelse dö, till eviga
kval; 4) slutligen ett med hänförelse hållet loftal öfver
den heliga kyrkan, som af oss, naturligen vilddjur, mäktat
utdana så hjärtegoda och osjälfviska människor som den
helige Franciskus, samt en beundrande hyllning åt de
härliga kristna templen med deras målningar och
bildverk och den upplyftande, symboliskt betydelsefulla
gudstjänsten. Fru Margareta tyckte, att hvarje del för sig af
mäster Gudmunds långa tal lät väl höra sig, men att det
i sin helhet var ett abrakadabra, som icke upplyste henne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnsmed/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free