Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magister Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbluffa sina motståndare och för tillfället bringa dem
ur fattningen. Väldig predikant var han, och fyllda kyrkor
i norra och mellersta Tyskland hade med andäktig
häpnad åhört den bredaxlade nordiske jättens dånande
filippikor mot tidens mångahanda irrläror och hans rysliga
förutsägelser med anledning af dem. Äfven lutherskt
sinnade lärare af högsta graden skonades icke, om Lars
trodde sig hos dem ha upptäckt någon meningsskiftning,
om än den finaste, som bröt emot hvad han hade fastställt
som renlärighet. I templet såväl som i auditoriet bar
han ett långsvärd vid sidan - ett icke särdeles ovanligt
bruk bland den tidens predikare och katedermän,
rättfärdigadt genom det ej heller ovanliga behofvet af själfförsvar
mot personligt våld. Magister Lars själf försäkrade, att
han hade svärdet tillreds allenast därför, att det icke var
ett så lifsfarligt vapen som hans knytnäfvar. Det roade
honom att gifva prov på sin styrka, såsom att bryta tjocka
järntenar och räta ut hästskor. Men äfven vid tillfällen,
då han behagade förevisa idrotter, iakttog han en hållning
af majestätisk värdighet och bjudande auktoritet, en
hållning, inför hvilken tillochmed gamle vördade professorer
och doktorer kände sig likasom ängslige och manade att
böja sig, helst som den understöddes af ett par grå,
kalla, befallande ögon, som vittnade om orubblig
själfsäkerhet.
Man kunde tro, att Lars under dessa år af studier,
strider och triumfer i fjärran land skulle ha glömt den
gamle grönslemmige stocken i sin fars brygga. Visst
icke. Hans tankar hade allt som oftast rufvat öfver det
fälttåg, han före sin resa beslutit öppna mot mäster
Gudmunds »minnen», ovanor och kätterska föreställningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
