Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor, fabler, legender och sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
fey gör härvid naturligtvis undantag för den europeiska
fabeln eller djursagan, som bevisligen kommit från
Grekland till Indien. Uppkomsten av denna rika indiska
sago-literatur ställer Benfey i samband med buddismens sätt
att undervisa genom exempel. En buddistisk predikan
var späckad med historier, sagor och berättelser, genom
vilka grundtanken åskådliggjordes, och med de
buddistiska predikanterna vandrade således Indiens sagor tili
Kina, Tibet och Mongoliet. När så mongolerna under
medeltiden trängde fram till Europa följde sagorna med.
Men dessutom kommo de på en annan väg. Indiska
sagor trängde fram till de islamitiska rikena i x\sien, och
indiska berättelser översattes på persiska och arabiska. Från
dessa språk överflyttades de till grekiska och hebreiska
samt sedermera till latin och de levande vulgärspråken..
Benfeys teori strandar dels på de ringa
motsvarigheter till den europeiska fesagan som finnas i de indiska
samlingarna, dels på hans förnekande av all västerländsk
sagolitteratur före beröringen med Indien. Från det
gamla Egypten finnas emellertid sagouppteckningar på
papyrushandskrifter från mera än 2 ooo år f. Kr., således
mycket äldre än Indiens. Även Grekland ägde en
sagolitteratur. Förr antog man visserligen att Indiens sagor
voro äldre än Greklands. Nu är bevisat att motsatsen
är minst lika trolig; och forskningen finner det därför
mera sannolikt, att om under antiken en litterär
samfärdsel ägt rum mellan detta land och orienten, så har
Grekland varit den givande parten, liksom i fråga om
djurfabeln. *
En tredje förklaring har framställts av engelsmännen
E. B. Tyler (1832— ) och A. Lang (1844—1912).
Deras teori kan kallas den antropologiska, emedan den
vilar på ett studium dels av de moderna ociviliserade fol-
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
