Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor, fabler, legender och sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
föreställningar äro alster av samma primitiva
uppfattning, som är eller varit gemensam för alla. Men den
utförda sagan är en dikt och icke längre en frukt av vildens
världsåskådning. Den är ett alster av en högre och mera
utvecklad kultur och framför allt av en enskild
sagoberättare, som av de kanske hundra olika motiv folksagan
äger till sitt förfogande sammansatt något nytt: en
prosadikt som är en spegelbild av hans tidsålders kultur, låt
vara att de enskilda detaljerna lånats från mänsklighetens
barndomstider. Förekommer därför en dylik utförlig
prosadikt — ty så kan man kalla den verkliga sagan —
väsentligen lika hos tvenne folk, kan denna likhet icke
förklaras därav, att båda folken oberoende av varandra
skapat den. Detta är, säger Schück, lika orimligt som att
antaga, att en fransk författare oberoende av Runeberg
kunnat skriva Fänrik Ståls sägner. I dylika fall måste
det ena folket ha lånat av det andra. Elementen kunna
vara auktoktona, men själva sagan som sådan måste ha
vandrat. Och begränsar man Benfeys teori dithän och
lämnar å sido hans påstående att sagorna vandrat från
Indien, så är den i det avseendet sann.
Erkänner man sålunda vandringsteorien, så kvarstår
emellertid frågan: »Varifrån hava sagorna vandrat och
var äro de auktoktona?»
Och då framställer sig den fjärde, i våra dagar
uppkomna teorien, till vilken bl. a. Schück ansluter sig och
som har sin främste arbetare i den finske professorn
Kaarle Krohn (f. 1863). Denna teoris anhängare mena,
att vissa enskilda sagomotiv uppstå på vitt skilda ställen
och fullkomligt oberoende av varandra, men själva
sagorna, i vilka dessa motiv i en bestämd ordning följa på
varandra, uppstå på en enda given plats och vandra från
denna till en annan. Det blir då orimligt att utpeka något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
