Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor, fabler, legender och sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Efter renässansen började även fesagorna spridas
genom tryckpressens försorg. Omkring 1637 utkom
Giovanni Basiles Pentamerone, den första verkliga
sagosamlingen, och 1697 följde Perraults världsberömda samling,
Contes de ma mère l’Oye, och kort därefter utkom en
samling av grevinnan d’Aulnay. Sagorna kommo på
modet, och den förnäma världen läste knappt något annat.
Det var till sagans värld den bildningströtte drog sig
tillbaka, liksom han förut sökt sin tillflykt uti idyllen.
»Folklig blev dock denna diktning icke. Det är en saga i
rokokons sirliga och smått lillgamla stil, men den
förberedde dock intresset för den verkliga folksagan.» Att hava
bragt denna till heders är 1800-talets förtjänst och främst
bröderna Grimms.
»Alla folk ha i alla tider diktat sagor», och så länge
människan lever på jorden kommer också sagan att
leva, och släkte efter släkte att vandra in i sagans strålande
rike, och även sedan de drivits ut ur barndomens
fantasi-fyllda, ljuvliga Edén, skola sagans gestalter i oförgänglig
glans leva i minnet, såsom Viktor Rydberg skildrar det i
Barndomspoesien.
Ack, ur trälbestyr
fantasien flyr
gärna bort till sina gryningsäventyr,
lyckas då ibland
lossa sina band
återse sin barndoms underland.
Men hur än därute livets öden välva
är därinom porten dikten glad och ung.
Drottningen därinne, det är sångens älva,
Mythos, skaldekungen, är därinne kung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
