Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några uttalanden från skandinaviska författare om deras fria läsning i barndom och ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
men på samma gång föreföllo mig många av dem så
sorgliga, nästan bittra i tonen, att de verkade helt
beklämmande. Till och med när de slutade lyckligt, var det
något som var bedrövligt; jag minns hur mycket
bekymmer som vållades mig av den yngste prinsens felande
arm — som för alltid förblev en svanvinge — i historien
om de tolv svanarna. Av folksagorna tyckte jag bäst
om Stephens och Hyltén-Cavallius’ samling samt
Asbjörnsen och Moes; Grimms sagor däremot tilltalade
mig aldrig i någon högre grad — de tycktes mig ha
något torrt och fantasilöst i själva framställningssättet.
— Av poesi läste jag, alltifrån det jag var sju, åtta år,
allt vad jag kom över. Hela Tegnérs och. Runebergs
diktning hade jag läst innan jag var tio år.
Älgskyttarna och Hanna fann jag tråkiga och Axel kunde jag
aldrig tåla, men Kung Fjalar var min förtjusning och
likaså Tegnérs Elden, Sång till solen med flera. Enligt
min erfarenhet har man som barn ett det starkaste
intryck även av den poesi, vars innehåll man blott halvt
anande fattar — detta som öppnar för en liksom fjärran
blånande rymder. Delvis beror väl detta på att den rent
musikaliska känslan för versens välljud — detta som
kommer en att känna det, när man läser vers, som om
hela ens varelse sjönge inom en — ofta är så stark hos
barn. Jag har träffat småttingar om tre, fyra år som
röjt en stark känsla just för det musikaliska’ välljudet
i vers.
Stjernhjelm och Kellgren, Wallin, Atterbom,
Stagnelius, Nicander, Vitalis, Geijer, Afzelii
folkvisesamlingar med mera läste jag under dessa år. Även
Malmströms litteraturhistoria, Dietrichsons Det skönas värld
och Ahnfelts Världslitteraturens historia. Och av
utländsk översatt litteratur Homeros (i dansk översätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
