Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några uttalanden från skandinaviska författare om deras fria läsning i barndom och ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
omfattande. Låt vara att jag läste varje bok, som kom
inom räckhåll, så måste ju tillgång på böcker för mig,
som växte upp på en enslig lantgård, vara tämligen
begränsad.
På egentlig barnlitteratur rådde större brist än på
läsning avsedd för äldre. Jag ägde Laboulayes sagor,
första delen, och läste dem så många gånger, att jag
minns dem än i dag. Tusen och en natt läste jag på
engelska och Perraults sagor på franska, och torde det
ha varit dessa böckers förtjänst, att jag tidigt
förvärvade förmågan att ledigt och obesvärat läsa främmande
språk. Nordiska gudasagor, »Sagor från Oberons hov»,
grekisk, romersk och egyptisk historia fängslade mig.
De stora samlingar av folksagor, som givits ut såväl i
Sverige som i andra länder, funnos inte på vår
bokhylla, men det mesta av deras innehåll kom mig till godo
genom muntlig framställning. Likaså har jag hört
berättas Carsus och Moderus, Genoveva och andra
»folkböcker». De romantiserade ungdomsböckerna av Alcott
och andra hunno inte till Värmland, förrän jag var
vuxen.
En del klassiker gjorde jag bekantskap med rätt
tidigt tack vare den flitiga högläsning, som bedrevs
under vinterkvällarna i mitt hem. Allra tidigast kom
Tegnérs Frithiofs saga, därnäst följde Runeberg,
Nicander, Wallin, Stagnelius, fru Lenngren, Gustaf III :s
dramer, Holberg, Andersen, Shakespeare, Schiller,
Cervantes. Innan jag var femton år, hade jag också läst
Goethes Faust, men först under åren mellan femton och
tjugu gjorde jag bekantskap med deras samlade
arbeten. Vid samma tid lärde jag känna Atterbom och andra
svenska romantiker. Den förnämsta bland dem,
Almqvist, läste jag inte, förrän jag själv hade börjat skriva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
