Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - II. Näringsmedel och näringsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
VÅRT DAGLIGA BRÖD UNDER HELSA.
värde för det finare köket utgör 50 öre per 100 gr. och
för det enklare köket 15 öre för samma qvantitet.
Beträffande kolhydraten kunna vi fatta oss kort. De
små ägghvitemängder de innehålla göra ej några sådana
reduktioner som de hvilka vi förut företagit nödvändig
och kunna vi derföre anse att kostnaden för 100 gr.
kolhydrat direkt angifves af näringsmedlets i fråga pris.
Och dermed öfvergå vi till en stor grupp af
näringsmedel, hvilka i det moderna köket spela en mycket
underordnad roll, men som i stället i det förnuftsenliga köket
nödvändigtvis måste intaga en mycket framstående plats.
Vi mena de näringsmedel som å vår tabell finnas
förtecknade under rubriken: smakämnen.
Dessa ämnen, hvilka samt och synnerligen härstamma
från växtriket kännetecknas af en relativt ringa halt af
egentliga näringsämnen (kolhydrat och ägghvita i
vexlande mängder och inbördes förhållande, men föga eller
intet fett) men i stället en stor halt af vatten, fria syror
och salter. Deras ekonomiska värde kan följaktligen mätas
med deras inköpspris.
Dessa DsmakämnenD äro för den naturenliga
dietetiken af den största vigt och betydelse. Hvilken denna
betydelse är ligger redan uttryckt i benämningen:
smakämnen — de äro våra egentliga njutningsmedel; men
de äro mer! De äro äfven våra egentliga helsomedel.
Vi återkomma längre ned i kap. XVIII härtill.
Vi öfvergå nu till att närmare skildra den roll som
ägghvitan, fettet, vattnet och salterna spela vid
näringsförloppet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
