Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - III. Ägghvitans betydelse vid näringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
VART DAGLIGA BRÖD UNDER HELSA.
kunna vi ej aflagra ur luftens qväfve. Detta motsvarar
en ägghvitemängd af 5 gr., hvilken vi med födan dagligen
böra tillföra vår kropp om vi skola kunna ersätta dess
förluster.
Nu hafva fysiologerna uppstält den satsen att den
ägghvitemängd, som vid hunger sönderfaller i kroppen,
icke är tillräcklig att, om den gifves i födan, hålla kroppen
i qväfvejemvigt. De hafva sökt bevisa detta påstående
genom direkta försök. Men dessa försök lida af tvenne
väsentliga brister, den första att de omfatta en alltför
kort tidsperiod för att berättiga till några slutsatsers
dragande, den andra att de ej taga någon hänsyn till den
qväfvemängd, som vid bristande ägghvitetillförsel upptages
ur luften och som ingår i det vid ämnesomsättningen
bildade urinämnet.
Vi åter, som räkna med alla dessa faktorer, säga att
qväfvejemvigt är möjlig vid hvarje ägghvitehalt i
näringen, som är större än de 5 gram vi nyss antagit
motsvara afnötningen, eller, då detta antagande var temligen
godtyckligt: alldeles säkert vid den ägghvitehalt,
som motsvarar qväfveutsöndringen vid hunger.
Med qväfvejemvigt mena vi då icke nödvändigt, att siffran
för qväfvehalten i näringen stämmer precis med siffran
för qväfvet i urinen, ty detta är för oss likgiltigt, utan det
fysiologiska förhållandet att ägghvitehalten i näringen är
nog att täcka alla kroppens genom afnötning
uppkommande ägghviteförluster.
När vi nu ofvan sett att qväfveutsöndringen i Succis
urin motsvarade en ägghvitehalt i näringen af 25 gr. pr
dag, kunna vi alltså lugnt sätta detta till lägsta gräns
för vårt dagliga ägghvitebehof. Ja, vi kunna t. o. m.
genom direkta försök bevisa att qväfvejemvigt äfven i
vanlig fysiologisk bemärkelse är möjlig vid en sådan
ringa ägghvitehalt i näringen.
I DÅrchiv für Physiologie 1889d har Klemperer
angifvit några i sådant syfte verkstälda stoffvexlingsförsök.
Försökspersonerna erhöllo i näringen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
