Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - IV. Fettets betydelse vid näringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
Fettets betydelse vid näringen.
Om vi granska den sammanställning af olika
kostsatser för olika folkklasser och olika yrken, hvilken vi
ofvan sid. 12 gjort till utgångspunkt för våra
undersökningar, skola vi se, att då förhållandet mellan ägghvita
och kolhydrat i näringen vexlar inom ganska trånga
gränser, förhållandet mellan ägghvita och fett, eller mellan
egentliga kolhydrat och fett är underkastadt högst
betydande förändringar. Vi se sålunda den bayerske
skogsarbetaren njuta den oerhörda fettmängden af 309 gr. fett
till 691 gr. kolhydrater, medan deremot den irländske
arbetaren nöjer sig med 25 gr. fett till 1,328 gr. kolhydrater.
Såsom en allmän regel kunna vi ur sammanställningen
sluta, att fetthalten hos näringen i allmänhet är ringa,
jemförd med dess halt af kolhydrater, men att hos den
vällefvande stadsbon, representerad af läkaren i München
samt det borgerliga hemmet i Sverige, det oaktadt,
näringens halt af fett måste anses vara högst betydande.
Att nu emellertid detta förhållande ensamt ej räcker
till att förklara det faktum, vi dagligen kunna iakttaga,
eller att den qvantitativt storätande kroppsarbetaren håller
sig mager, medan deremot den mindre qvantiteter
förtärande stadsbon villigt och lätt förser oss med
»gödningstyper», ligger i öppen dag. Ty att det ej är födans
fetthalt enbart, som bestämmer fettaflagringen i kroppen, det
visar oss den bayerske skogsarbetaren med sin oerhördt
feta kost. Att det icke heller är kroppsarbetet, som be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
