Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - VI. Salternas betydelse vid näringen - Salterna äro näringsmedel - Återigen Succi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»BALLASTENS» BETYDELSE VID NÄRINGEN. 71
Öfvergår man nu till vanlig föda, så visar djuret
föga matlust; småningom tillväxer den dock och stegras
slutligen till verklig glupskhet. Men svagheten och
dagningen hos musklerna, den stapplande gången gå endast
långsamt öfver, och ännu efter en dryg månad märkas
spår häraf.
Det är således fullkomligt säkert, att födans
askbeståndsdelar (salter) äro lika vigtiga för kroppens
underhåll, som de bränbara ämnen, hvilka deri ingå; ja ur
Forsters försök synes till och med framgå, att kroppen
lättare fördrager fullständig hunger än enbär
brist på askbeståndsdelar.»
Detta senare förhållande låter sig förklara så att vid
hunger kroppen lättare förmår inrätta sig för att i hvarje
afseende lefva på sin egen bekostnad. Det blifver då
benstommen, som hufvudsakligen får tillsläppa de felande
salterna. Försök som i sådant hänseende verkstäldes vid
Succis ofvan nämnda fasta hafva klarligen ådagalagt
detta, äfvensom att sådan saltförbrukning vid fasta i
mycket hög grad eger rum. Dessa försök hafva äfven till
full evidens bevisat, att salterna äro verkliga
näringsmedel, som kemiskt förbinda sig med väfnadernas organiska
beståndsdelar. Och på räkningen deraf att Succi under
fastan tilläts dricka salthaltiga mineralvatten, skrifver med
rätta Professor Lueiani den otroliga grad af muskelstyrka
och spänstighet han under hela fastetiden lade i dagen.
Onämndt bör dock ej lemnas, att en annan faktor
mäktigt bidrog till detta märkliga förhållande, den nämligen,
att Succi var medveten om sin förmåga att emotstå
hungern och fullständigt herre öfver sina nerver. En nervös
distrikten i Amerika benen sakna tillbörlig groflek. Drägtiga suggor
och växande grisar skola derför aldrig utfodras enbart med majs
(såsom sker å nämda platser i A.), oaktadt detta sädesslag är
ofantligt värdefullt såsom en beståndsdel af foder-rationen.»
Försöket är högeligen lärorikt. Det visar nämligen huru
vigtigt det är att vi ej låta det uppväxande slägtet lida brist på
närsalter i födan, på samma gång det tydligt angifver den väg vi
måste inslå för att öfvervinna följderna af en felaktig näring..
(Engelska sjukan, skrofler, blodbrist och beksot).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
