Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - XIII. Nationalekonomiska betraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
VART DAGLIGA BRÖD UNDER HELSA.
De äro tillika den bästa illustration, till den
uppfattning om lifvet och lifsföreteelserna, som tillhör den ännu
moderna fysiologiska skola, hvilken förvexlar fett med kraft.
Vi fråga: är ej den kost en kraftig kost, som
gifver arbetaren krafter att år ut och år in 15
timmar om dagen, i en dåligt ventilerad stuga, sitta
och arbeta i väfstolen? Är ej den kost en sund
kost, som låter honom vid ett sådant utsläpande
lefnadssätt blifva gammal. Helt visst!
Bör det förundra oss, om väfvaren med ett sådant
slafarbete blifver blek och mager? Skall icke detta
tillskrifvas den öfverdrifna arbetstiden, det ensidiga
arbetet samt den dåliga stuguluften och icke
kosten? Helt visst!
Och dock anse vi ingalunda väfvarens kost för god,
utan kunna med lätthet förbättra densamma. Huru? Jo,
genom att lära honom att koka sin potatis så, att han
ej förspiller något af dess närande ämnen. Vidare genom
att förmå honom att understundom utbyta potatisen mot
färska prisbilliga grönsaker (brännässlor i st. f. spenat o.
d.), slutligen genom att försöka förmå honom att afstå
från den öfverdrifna kaffedrickningen, skadlig, i ali
synnerhet för barnen.*) Men ej genom att göda honom. Då
få vi icke längre den flitige, förnöjde väfvaren, som utan
nöjen och förströelser, med gladt mod, slamrar i sin
väfstol, från arla morgonen till sena aftonen. I stället få vi
då den bekanta arbetaretyp, som, missnöjd med allt och
alla, rekryterar socialisternas församlingar och som vid
ölglaset diskuterar om rättigheter utan skyldigheter.
Och huru vi än ville bära oss åt, om vi än gödde
honom med biffstek, porter och öl, skulle vi aldrig kunna
lägga en gram till väfvarens muskelväfnad, kunde vi aldrig
af honom göra en atlettyp; vi kunna dermed blott
fett-förvandla hans muskler och göra honom oduglig att
förrätta sitt styfva arbete. Skulle vi vilja ombilda väfvare-
*) En lycka för handväfvarne är, att de förtära mycket
kornkaffe, hvilket genom sin rikedom på närsalter godtgör den brist,
som å sådana eljest lätt inträder i väfvarens kost.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
