- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
201

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B). Vårt dagliga bröd under sjukdom. - XVI. Är köttföda skadlig för menniskan? - En föreläsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÄR KÖTTFÖDA SKADLIG FOR MENNISKAN? 20l

födoämnen, af hvilka man hittills ej kunnat finna
några bevisligen menliga följder)).

Alltså rör sig frågan derom: kunna bevis
framläggas derför att kött är mindre helsosamt?

Ja, det finnes ett sådant bevis, och dertill ett
afgörande. Det är helt enkelt nödvändigheten deraf, att i
större samhällen anordna särskild officiel kontroll öfver
köttförsäljningen, medan deremot om någon sådan kontroll
beträffande försäljningen af trädgårdsprodukter aldrig varit
och svårligen någonsin heller lär blifva tal. Yi måste
naturligen förutsätta att det varit den mest trängande
nödvändighet, som tvingat stadssamhällena att uttaga detta
steg, ty det kostar en god del penningar. Man kan
invända, att steget blifvit taget för att skydda mot
förtärandet af kött från sjuka kreatur och att köttet af friska
djur, trots allt är oskadligt. Yi återkomma längre néd
till att närmare bemöta denna invändning. För att
emellertid orientera läsaren sjelf i frågan, förutskicka vi
följande utdrag ur en föreläsning, hållen såsom prof för
professur i Helsovårdslära vid Karolinska Institutet i
Stockholm af förste stadsläkaren i Göteborg D:r E. Almqvist.
Den gifver oss åtskilliga hållpunkter för en riktig
uppfattning af den betydelsefulla frågan.

Fördelarne af ett offentligt slagthus torde bäst framträda, om
vi noggrannare skärskåda slagtförhållandena, sådana de för
närvarande te sig i våra största svenska städer, der uppförandet af
stadsslagthus blifvit föreslaget, d. v. s. i Stockholm och Göteborg.

1879 erhöll Stockholm en stadsveterinär. 1880 synes man
först börja fästa uppmärksamheten på, huru det tillgick i de
talrika slagterier och korffabriker, som ligga utanför Stockholm, och
som förse staden i stor skala med kött och deraf beredda varor.
Man fann nu, att de till korf använda varorna på de flesta ställena
voro af högst usel och stundom af hélsovådlig beskaffenhet.
Kreaturen slagtades, utan att någon som helst besigtning skedde å
djuren af sakkunnig person.

Visserligen gör helsopolisen efter köttets ankomst till
Stockholm ganska många beslag å osunda och skadliga köttvaror.
Emellertid blir denna besigtning mycket otillförlitlig, då blott
ett köttstycke utan motsvarande Inelfvor föreligger till
undersökning. En verkan af sundhetspolisens verksamhet synes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varafodo/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free