Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B). Vårt dagliga bröd under sjukdom. - XX. Försakelsens stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 VÅRT DAGLIGA BRÖD UNDER SJUKDOM.
För mig, som har kött, fisk, fogel och grönt på
matsedeln, är alltid det största bekymret omvexlingen och
den första tanken om morgonen när jag vaknar: Hvad
skall jag taga till i dag, som skall smaka de mina»?
Min hustru log och svarade: »det är jag som nödgas
beklaga Er, ty för mig existera ej några sådana
bekymmer. När jag vaknar om morgonen behöfver jag aldrig
egna en tanke åt hushållet. Jag vet på förhand hvad jag
dertill behöfver. Till frukosten kl. 8 förtära vi hvarje
dag polenta med någon fruktkompott, allt efter årstiden.
Till lunch kl. 1 förtär min man bär eller frukt med
hem-bakadt grahambröd och jag vanligen ris i någon form
samt en kopp kornkaffe. Middagen kl. 6 utfaller olika
allt efter årstiden. I början af våren äta vi spenat nästan
dagligen så länge den varan räcker, sedan öfvergå vi till
sockerärter, spritärter, släpärter, bönor, allt tillagadt utan
minsta krydda, endast med något smör och persilja. Som
stående tillbehör härtill stekt potatis, kryddad med lök,
samt bröd och som efterrätt — eller rättare förrätt — bär
eller frukter, råa eller kokade till kompotter utan socker
eller med minsta möjliga sockertillsats. Vintertiden äta vi
likaledes till middagen vår stekta potatis med samma goda
smak och dertill rötter, kål, torkade eller på glasflaskor
inlagda grönsaker samt emellanåt till omvexling rätter af
mjöl, gryn eller ris samt »stränga» puddingar. Ju mindre
socker, ägg och smör jag dertill använder desto strängare
äro de och desto mera beröm får jag — derföre att de ej
smaka så bra att de förleda till omåttlighet, ty
omåttligheten, säger min man, är vår helsas farligaste fiende,
derföre att han är den lömskaste. Han har nog rätt deri —
om blott ej de söta, feta och äggstarka puddingarne
smakade så innerligt godt. Utom allt detta hafva vi alltid
stående frukt i en eller annan form på bordet. Vi
behöfva derföre visst icke nyttja de dyraste och finaste
ty-roleräpplen och franska päron, vi bereda oss äfven de
förträffligaste och prisbilligaste kompotter af hemtorkade
äpplen och päron, vanligen båda sorterna tillsammans, för att
på en gång tillgodogöra oss äpplenas pikanta syra och päro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
