Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B). Vårt dagliga bröd under sjukdom. - XXII. Eftergifternas väg - Bleksot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTERGIFTERNAS VÄG.
291
förslöade nerver börja att vid ett naturenligt lefnadssätt
blifva riktigt ordentligt retliga. Det är det bästa beviset
för att lifskraften arbetar på att rensa det augiasstall,
hvartill du förut gjort din kropp. Och du skall ej af denna
känsla låta förvilla dig att tro att lefnadssättet ej passar
specielt dig. Det passar utan undantag enhvar af
menniska född! Du skall ock vakta dig väl att förvexla skenet
med verkligheten. Du skall ofta frestas att göra detta, ty
när lifskraften arbetar, undgår du ej alltid helt och hållet
alla känningar deraf. Du skall se sjukdomssymptom
framträda, som du för längesedan erfarit och som du med piller
och mixturer sökt böta. Men de göra det ej, de slå
endast ihjäl lifskraften, hindra honom att rensa din kropp
och binda det, som han skulle rensa bort qvar vid kroppen
till dess döden löser bandet, om ej du dessförinnan är nog
förståndig att sjelf göra det.
Ämnet är vigtigt och vi skola derföre söka att än
mer förtydliga detsamma. Vi välja nu exemplets form.
Om du är van att inleda måltiden med en sup, att
utfylla den med kött, kryddor, salt och senap, att låta
utfyllningen sqvalpa omkring i en halfbutelj öl etc., då är
det temligen naturligt att en kopp kaffe på maten betyder
ungefär så mycket som en fluga på en vägg. Kaffets
retning på dina förslöade nerver förnimmes ej, lifskraften kan
derföre ej arbeta på att aflägsna skadligheten, utan du
lägger den på lager till alla de andra. Och så ökar du
dag efter dag dessa skadligheter, till dess du slutligen åt
dig hopsparat ett helt kapital af dylika så stort att du kan
lefva på räntorna. Men räntorna heta sjukdom och lifvet
på dem för till döden. Lefver du åter strängt, d. ä.
naturenligt, med undvikande af alla retelser, så kan en enda
eftergift vara nog att omintetgöra eller åtminstone mycket
fördröja resultatet och att gäcka dina förhoppningar.
En mig nära stående person, ett fruntimmer, inslog
sålunda för att befrias från höggradig bleksigtighet, förenad
med nervositet, ett strängt naturenligt lefnadssätt. Hon
lefde under de tänkbart gynsammaste förhållanden, alldeles
så som det blifvit skildradt i kap. »försakelsens stig», med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
