Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B). Vårt dagliga bröd under sjukdom. - XXIII. Öfverdrifven fetma och magerhet - Lefnadsnorm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERDRIFVEN FETMA OCH MAGERHET. BO 3
Vi se af denna sammanställning, att Bantingkuren är
den strängaste hvad den qvantitativa inskränkningen
beträffar, att den jemförelsevis förnuftigaste ägghvitehalten
träffas hos Ebstein och att åter den jemförelsevis
förnuftigaste tillförseln af kolhydrater och fett eger rum vid
Oertelkuren, hvilken senare äfven med hänsyn till mängden
af tillförda födoämnen icke ålägger pat. så stora försakelser
som de båda andra. Ihågkommas måste dock härvid att
den Ebsteinska kostens större fetthalt gör denna kost
mera »mättande».
De trenne anförda kostsatserna lemna oss emellertid
en lärdom af största vigt för en riktig uppfattning af frågan
om kroppens näringsförhållanden. Den Banting’ska
kostsatsen anses af alla iakttagare, utan undantag, som endast
kurkost och dertill en alltför starkt angripande sådan. Att
taga denna kost till norm för hela lifvet har icke fallit
någon in. Deremot anse såväl Ebstein som Oertel, att
deras kostsats duger till lefnadsnorm. De anse således,
att respektive 319*—370 näringsvärdeenheter äro nog
såsom mått på den behöfliga qvantiteten af daglig näring.
Och märkom väl, det gäller här stora, feta, välgödda
kroppar, som varit vana vid att som man säger, lefva godt och
äta rundliga qvantiteter till hvarje måltid eller åtminstone
till middagsmålet. Detta blifver oss i alla händelser en
god ledning och en fingervisning, att det begås ett oerhördt
slöseri med näringsmedel inom alla klasser och alla
nationer. Jemföra vi nämligen dessa siffror, eller bättre den
högsta (Oertels) 370 näringsvärdeenheter å ena sidan med
det antal näringsvärdeenheter vi å sid. 12 för olika
folkslag och lefnadsställningar förtecknat samt å den andra
med väfvarens i Zittau måttliga anspråk och oerhörda
arbetsprodukt, så kunna vi förvisso säga att siffrorna tala.
Ty då vi se, att den vid ett oriktigt lefnadssätt gödda
fettkolossen påstås kunna hållas vid arbetsdugligt bestånd
med endast 370 näringsvärdeenheter dagligen, samt att
handväfvaren i Zittau arbetar 15 timmar om dagen vid
440 — 530 näringsvärdeenheter, och jemföra detta med
exempelvis den franske arbetarens 1,600 näringsvärdeen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
