Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 NOMADFOLKETS ÄLDSTA
eller Asien, öfverallt påminnelser om samma folk.
Öfver samma tema kunna variationerna vara mång-
faldiga. Så är det ock med nomadfolket. Den ena
slägten synes väl hafva tagit ett steg fram om den
andra; kroppshöjden, ansigtsfärgen, håret, ögonen
kunna väl förete några olikheter; språkets dialekter
skilja sig väl icke så litet från hvarandra, till och
med folkets namn är icke detsamma i alla länder,
och vi gifva det en benämning, som är förhatlig för
folket sjelft, som det icke vill kännas vid och som
är vida skild från det namn, hvarmed det uppkallar
sig sjelft; men detta oaktadt blir slägtskapen icke
oigenkänlig.
Norrmännen kalla detta folk finnar, men sjelft
kallar det ’sig sabmeladz, sabme, same. Som likväl
detta namn har stor likhet med finnarnes nationella
namn suome eller suomalaiset, gåfvo desse senare
ett annat namn åt det af dem föraktade folket och
kallade det lappar. Denna benämning hafva vi
svenskar, och efter oss nästan alla andra europeiska
folk, adopterat.
Redan deruti, att nomadfolket icke ens tilläts
att behålla sitt eget namn, utan tilldelades ett för-
aktligt ord, ligger uppslaget till dess skiftande öden,
dess separering, dess förtryck och förföljelse.
Nomadfolkets äldsta historiska namn är dock
finnar. Tacitus (omkr. 100 e. Kr.) omtalar finnarne
(fenni), boende der nu landet Samland i Preussen
ligger. Hans beskrifning om dem träffar in på lap-
parne; han yttrar sig nemligen sålunda: "jag är
osäker, om jag skall räkna peucinerna, venederna
och finnarna till germanerna eller till sarmaterna . ..
Hos finnarne herrskar en utomordentlig råhet, en
ohygglig fattigdom. De hafva inga vapen, inga hä-
star, intet hus och hem. Örter äro deras föda, skinn
deras kläder, marken deras läger. Deras enda för-
tröstan är på pilar, men af brist på jern sätta de ben
till udd på dem. Jagten utgör både männens och
qvinnornas näringsfång, ty dessa följa med öfverallt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
