Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA FOLE. 9
storia, hvarest anmärkningen, att de nuvarande ju-
darne och lapparne föga likna hvarandra, bemötes
med den beqväma, men ogrundade invändningen, att
lapparne "degenererat".
Andra författare sätta dem i nära slägtskap med
tatarer och med de gamla kelterna.
Hvarken när man fäster afseende på benbyg-
naden eller språket eller andra egendomligheter, fin-
nes likväl någon grund för det antagandet, att lap-
parne skulle vara samma folk som judar eller kelter.
Att detta senare folk är ett bland Europas urinvånare
har detta oaktadt många sannolikheter för sig.
Man har på senare tider fäst mycken uppmärk-
samhet vid den indelning af menniskoracerna, som
våra berömda etnologer, prof. Retzius och Nilsson
uppstält, och för hvilken hufvudskålarna ligga till
grund. Hufvudafdelningarna deruti äro: gentes doli-
cocephale (med ovalt hufvud) och gentes brachy-
cephale (med rundt hufvud). Lapparne skulle då
hänföras till den senare klassen. Dessa två folkaf-
delningar delas åter i tvenne underafdelningar, nem-
ligen: med lodrätt på hvarandra stående käkben och
med framstående käkben. Till den första af dessa
höra lapparne. Efter detta system skulle lapparne
vara närmast beslägtade med turkar, perser, avarer,
slaver, finnar och tschuder, basker, jakuter och samo-
jeder. Man får likväl icke från denna utgångspunkt
draga alltför bestämda slutsatser, ty de etnologiska
undersökningarna äro ännu nya och i det enskilda
ofta osäkra. Retzius sjelf sätter visserligen lappar
och tschuder i samma afdelning, men likväl som mera
aflägset beslägtade. Huruvida professor v. Däben, som
sommaren 1868 besökt Lappmarken, enligt uppgift
Just i etnologiskt syfte, och som har under utarbe-
tande en afhandling om sin resa, kommit till några
bestämdare resultat i nämda hänseende, är oss obe-
kant. I alla händelser får man icke glömma, att
klimatiska förhållanden, lefnadssält o. s. v. kunna för-
orsaka olikheter, som vid en flyktig granskning före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
