Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I NOEDEN. 28
dius, som efter Högström anför denna sägen och
som sjelf vill erinra sig hafva hört, att Gud en gång
stjelpt om verlden, anmärker dervid, att jorden verk-
ligen tyckes vara omstjelpt, om elefanter någonsin
lefvat i Sibirien. Som imellertid en sådan första be-
folkning ännu finnes till endast inom möjlighetens,
eller sannolikhetens, sväfvande regioner, måste man
tills vidare hålla sig till verklighetens mera bestämda
resultat. Deruti är så mycket större skäl, som till och
med dessa resultat äro underkastade olika tolkning.
Det finnes nemligen författare, som icke vilja
medgifva, att stenålderns folk varit lappar. Några
antaga dem hafva varit kelter, andra en blandning
af tschuder och kelter eller kimbrer; Plinius talar
om den Cimbriska halfön (Jutland) och redan Hero-
dotos berättar, att långt före Darius Hystaspis, eller
flera århundraden före Kristus, blef det kimbriska
folket, som då hade sina bostäder vid Svarta hafvet,
sprängdt och förstördt. Det skingrades åt olika håll,
en del till Asien, andra till vestliga Europa. Bri-
tanniens äldsta inbyggare kallade sig kymrer, hvilket
ord ligger mycket nära det af Homeros omtalade, i
vestra Europa boende folket kimmerier. Denna folk-
stam utmärker sig genom sin kroppsstorlek och styrka.
I Nordens egna häfder kallades urinvånarne jotnar
eller jättar, och voro äfven de ryktbara för sin
kroppsstorlek. Man sammanställer jotnarne med qve-
nerna och antager att dessa varit samma folk som
kimbrerna samt beslägtade med Britanniens kymrer.
Häruti ligger intet som bevisar, att dessa folk
voro de äldsta i Norden, synnerligast som äfven en
annan folkstam omtalas, nemligen dvergarnes, och
hvilka voro lika ryktbara för sin illistighet som jät-
tarne för sin kroppsstyrka. Både dvergar och jättar
omtalas i sagan såsom troll, och för sin trolldom
hafva lapparne i alla tider haft ett fruktadt anse-
ende. Lapparne hafva sjelfva en mängd sagor om
sina strider med staloh (pluralis af stallo), och de gå
samtligen ut på att visa, huru de stora och starka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
