Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 SAGURNAS DVERGAR.
skrifningen på ligurerna passar i mycket in på lap-
parne. Denna resa företogs 450 år ft. Kr.
Men äfven från denna tid till den, då jernet
kom i bruk och då äfven lapparne började begagna
detsamma, förefinnes ett ofantligt tomrum, som vi
icke funnit någon författare ens försökt fylla.
Såsom tillförene blifvit anfördt, omtala sagorna
ett mytiskt slägte, som benämnes dvergar och troll.
Wieselgren har bestridt, att de voro menniskor, utan
en personifikation af kunskapens seger öfver styrkan,
men alltför många dvergar omtalas af sagorna såsom
till och med i politiskt hänseende spelande en fram-
stående rol, att man skulle kunna betvifla deras till-
varo såsom menniskor. Sålunda berättas Rolf Krake
hafva gifvit dvergen Litur Finveden i Småland.
Dvergarne, som också kallas pysslingar, framställas i
sagorna såsom små till växten, utan skägg och med
bred mun, späd röst, korta ben och långa armar,
med håret hängande nedåt ryggen och en hög, spet-
sig mössa på hufvudet. De lefde af jagt och fiske,
bodde i berg- och jordkulor samt begagnade i vissa
fall stenvapen. De voro tjufaktiga och kunde trolla.
Hvilken skulle kunna förneka, att allt detta full-
komligt väl passar in på lapparne! Men hvad som
är egnadt att förvirra oss och komma oss att be-
klaga den lucka, som ännu finnes vid letandet efter
deras spår från urtiden till den historiska tiden, är
den konstskicklighet, som sagorna frambålla hos
dvergarne. Dessa gjorde nemligen hår af guld åt
Thors gemål Sif; de förfärdigade skeppet Skidbladner,
Odins spjut Gugner och guldring Dröpner, Thors
stridshammare Mjolner, med hvilken han krossar
Asafienderna, och bältet Meigingjard m. m. samt voro
rika på silfver.
När hade lapparne uppnått denna färdighet?
Hvad hade försiggått sedan urtiden? Huru hade
lapparne kunnat vinna så stor skicklighet? Af hvem
hade de lärt sig jernets bruk och guldets arbetande”?
Hvarifrån togo de sitt silfver? Svårigheten att besvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
