Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGEN OCH ANVÄNDNING AF BRÄNVIN. 91
någon gång. Härmed förhåller sig sålunda: När en
isskorpa om hösten lägger sig på marken, innan snö
kommer, bildar detta ett sådant hinder och gör så
starkt motstånd, att renen icke kan åtkomma renmos-
san. Sådana år äro lapparnes nödår. Vanligen du-
kar då ett stort antal renar under för hunger. Det
enda de kunna lifnära sig med är skägglaf, som i
ymnighet växer på granträd, och till någon del äf-
ven på tall, i synnerhet på sankare trakter. Ju ym-
nigare laf, desto bättre bevis på dåliga träd. Om
lafven sitter för högt eller förekommer i otillräcklig
mängd, finner sig lappen tvungen, för bevarande af
sin hjord, att fälla träd för träd och derigenom bere-
da sina djur en knapp föda. Häröfver har man nu
hört bittra och höga jämmerrop. Men man må jem-
föra denna förödelse på sämre skog med de afnybyg-
garne anställda skogseldar, för att dels skaffa sig
bete, dels förhärja renmossan för lapparne, och huru
ögonskenligt ringa måste icke lappens skogsförödelse
blifva mot nybyggarens, och, om man afser beve-
kelsegrunden, huru mycket ursäktligare måste icke
den förres nödtvungna handling förefalla vid sidan
af den senares med fri vilja utöfvade dåd!
Den andra omständigheten, hvilken ställer ny-
byggarnes förhållande till nomadfolket i så mörk da-
ger, är begagnandet af bränvinet som medel att de-
cimera lapparne. Det var icke nog med att använda
allt slags våld och allt slags svek, såsom nu är be-
skrifvet: listen hade icke uttömt sitt förråd på utrot-
ningsmedel. Det fanns ännu ett — ett det förderf-
ligaste och mest förnedrande, och som tyvärr fann
i lappen sjelf sin säkraste bundsförvandt. Det var
hans begär efter bränvin.
Först 1713 talar en författare om svenska lap-
parnes bränvinsdrickande, och skulle de då hafva
fått bränvin från Norge. Deras passion för denna
dryck har varit förfärande. Genom bränvin kunde
de fås till hvad som helst, och de "kristna" köpmän-
nen och nybyggarne hafva icke lemnat detta ur sigte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
