Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAM. GUST. HERMELIN. 113
stor ryktbarhet som Gellivare", hvarjemte han hade
med större lätthet kunnat transportera malmen till
masugnarna, hvaribland den vid Edefors är särskildt
bekant. Ruotivaremalmen innehåller möjligen icke
fullt så många procent jern som Gellivare, men den
är fri från oarter och är mera lättbruten.
Det var dock icke så väl, att Hermelin inskränkte
sig till endast ett malmberg eller jernverk. Han
ville omfalta allt på en gång, och detta öfversteg
måttet af hans krafter.
När han började sitt jätteverk, saknades folk för
grufvornas bearbetning och vid transporten. För att
afhjelpa denna brist lät han insyna nybyggen här
och der i skogarna, "både likt och olikt", säger L.
IL. Lestadius. ’Han bygde hus, besatte dem med
åboar och gaf några kor och litet spanmål att börja
med. Med ett ord: han gaf dem allt utom egande-
rätten, och det var redan nog att förfela ändamålet."
Han bygde vägar och masugnar; det kolades i sko-
garne, och det såg ut som skulle han hafva bygt
något för framtiden. Men olyckor tillstötte: eldsvå-
dor, öfversvämningar, fiendtliga härjningar, och pen-
ningar började tryta. Den store mannen föll och
med honom hans verk. Det var ett äggskal som
brast, och inuti har man efteråt just icke funnit allt
så väl konserveradt. Nybyggarne, som fruktade en
strängare patron, gåfvo sig i väg. En del rymde
till Norge med både boskap och bohag, andra sökte
sig nya och egna bostäder o. s. v., så att efterträ-
daren fann många af dessa nybyggen öde och tomma.
Egendomarne öfvergingo nu, som bekant, hastigt
från en egare till en annan, och hvarken det allmän-
na eller enskilda har haft skäl att rosa det infly-
tande, som desamma utöfvade på ortens ekonomi-
ska välbefinnande. Under det Carl XIV Johan
var egare af dessa verk, rådde mycket missnöje bland
underhafvande och ortens befolkning med förvaltnings-
personalen, som kallades "kungens män", och som
beskyldes för flerfaldiga prejerier. Detta missnöje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
