Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 7. Ortnamnen och naturforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning därtill kunna vi här också tänka på de många
fall, då fauna och flora givit anledning till namn
på lokaler. Sedan de äldre namnen av denna art
tillkommit, ha både terrängförhållanden, fauna och
flora på många håll avsevärt förändrats. Därför
kan man genom tydning av sådana namn vinna
beaktansvärd kunskap om förhållanden om vilka vi
utan ortnamnen skulle sväva i okunnighet.
Ett otal av namn innehålla en slutled som direkt
betecknar sjö, ö eller holme, udde, skog eller lund;
men visst ej överallt finns där i våradagar vad
namnet utsäger. Selma Lagerlöf lämnar ett
verklighetstroget exempel på sådan förändring i sin lilla
utläggning av namnet Svartsjö i Liljecronas hem.
(Läsaren bör emellertid vara uppmärksam på att
åtskilliga nutida namn på -sjö äro vanställda;
namnet Hällingsjö i Bollebygds härad och öjersjö i
Sävedals härad, båda i Västergötland, äro sålunda
egentligen namn på -ryd ’röjning’; och då har man
ej rätt att vänta några sjöar.) Forntida öar och
önamn på nutida fast land träffas naturligtvis
talrikare ju större och hastigare landhöjningen varit.
Detta betyder att vi finna fler exempel därpå ju
längre upp mot Bottenhavets kuster vi komma.
Redan i Uppland, som sedan stenåldern avvunnit
havet en väldig landyta, äro de många. Det må här
räcka att peka på hurusom ofta i
Roslagsskärgården öar, som länge varit "sammanvuxna" till en,
behålla sina gamla namn -—• så träffas på den
nutida Rådmansön namnen Åkerö, Sido, Gräddö m. fi.
-— samt att omnämna den urgamla typen på -garn,
-arn (jfr s. 35, 107), från början åsyftande
’klippholme’, men nu kvarlevande i gårdnamn uppe på
fast land, t. ex. Finngarn(ö) i Uppland, Tullgarn i
Södermanland. — Det är känt, att vårt land förr
mångenstädes burit stora skogar, där trädväxten
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
