Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Hur ortnamnen samlas och bearbetas - 2. Hur tydes ett ortnamn?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"naturalia", vilket den s. k. kulturmänniskan
finner oanständigt.
Det är viktigt att söka stå i kontakt
med ortnamnsmaterialet i stort.
I fråga om ännu levande bebyggelsenamn kan man
därvid ha stort gagn av Rosenbergs
Geografiskt-statistiska handlexikon över Sverige och — om
ännu fullständigare besked önskas — Post- och
telegrafortförteckningen. Man ser här om det
intresserande namnet står isolerat eller har
anförvanter. Man måste dock alltid komma ihåg vad
på s. 71 exemplifierades: att nu lika lydande namn
kunna ha skilt ursprung. I fråga om
naturnamnen blir det att hålla sig till en del monografier,
dels över olika namngrupper, dels över olika
bygder (se i Litteraturförteckningen).
Man bör ej med sitt
tydningsförsök träda under fötterna mer
eller mindre fasta namnbil
d-ningsregler, som gälla för stora grupper
av de gamla ortnamnen. Vid -stad och -torp bör
man t. ex. avgjort i första hand räkna med att
förleden är ett personnamn (s. 119, 126), vid de
gamla namnen på -hem (om vilka se s. 116) bör
man tvärtom aldrig göra detta.
Ofta träffas hela grupper av närbelägna orter,
vilkas namn höra samman på det sättet, att de
innehålla gemensam förled. I Sävedals härad finna
vi t. ex. gruppen Klåddegärde, Klåddetjärn, Klådde
dal, Klådde hål och Lunketjärn, Lunkas,
Lunkekullen, Lunkesten och Lunkeliden. Det gäller här att
söka utröna, vilket namn i gruppen som först
fått sitt namn —■ ty de övriga ha tydligen bildats
i anslutning till detta. Vid osäkerhet om denna
utgångspunkt för namngruppen, kan man
//
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
