Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - A. Naturnamn - 3. Öar, holmar ooh skär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke behöver innebära att en längre namnform —
Den bratta holmen el. dyl. — verkligen nyttjats, ty
substantivet kan redan från början vara
underförstått (detsamma gäller t. ex. om sjönamn
som Gr asken s. 92). Till denna grupp kan ock
föras Lodna i Stockholms skärgård: ’den ludna,
d. v. s. bevuxna, ej nakna’. — Jämförande
osammansatta holm- och skärnamn av skilda slag äro:
Länsman — det är "farligheten" (och formen?) hos
en större sten i sjön som här humoristiskt
betecknas —, Märren, Galten och Son, de senare vanliga
namn på intill varandra belägna stenar i sjön,
Kråkan, som åsyftar svartaktig färg: Kalvskinnet,
Getryggen;1 Brödstycket, Sockertoppen; Dynan;
Skäle-karven ’skalkorgen’, d. v. s. ’korgen i vilken man
bär de musslor som skola nyttjas som agn’ —
berghällens kluvenhet har lockat till jämförelsen —;
Plogjärnet, Logen (skäret är brett och platt som
ett tröskgolv), Stålpannan — en st ål panna var i det
äldre tjörbomålet benämning på den stålplåt som i
en kvarn ligger under den pigg (axel) som bär upp
stenen.
Såsom en grupp mellan de enkla och de
sammansatta namnen kunna de med avledningsändelse
bildade namnen betraktas. Även vid önamnen (jfr
s. 91) finna vi då namn på -ing, t. ex. Hising (nu
med tillagd artikel Hisingen), Nidingen i norra
Halland; det förra namnet kan ej sägas vara tytt,
det senare betvder möjligen ’ön mot vilken sjön
"gnider" ’.
1 Även sådana namn som dessa båda sista böra ur
namnbildningssyn punkt betraktas som
osammansatta; ty intet namnelement har tillfogats just för att
beteckna lokalen såsom skär el. dyl. Ett redan existerande
ord har nyttjats (vilket visserligen som sådant är
sammansatt).
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
